onsdag 13 augusti 2008

need i say more





jag jobbar. och bebis är hemma med maken. hon kan klättra. ikväll satt hon på köksbordet när jag kom in. vad gör man. hon är galen.

det är bra på jobbet. trevliga människor och bra kontor. trots det vaknar jag tidigt tidigt med ångest. imorse vaknade jag fem och till slut gav jag upp och stack ut och sprang. det blev lite bättre. men bäst blev det sedan jag cyklat in till jobbet och satt på min plats.

men allra helst skulle jag vilja vara hemma. med bebis och maken. varför jobbar vi. eller snarare varför jobbar vi mer än vad vi egentligen behöver. när det här året passerat vill jag nog ner i tid lite. kanske innan om vi har råd. vi får se.

im working now and babys is home with her dad. she can climb. tonight she sat on the kitchen table when i came in the room. shes crazy.

its good at work. nice people and a nice office. despite that i wake up really early in the mornings with massive anxiety. this morning i woke up at five and finally surrendered and went out for a run. but it wasnt all good until id biked in to work and sat at my desk.

but most of all id like to be at home. with baby and husband. why do we work. or why do we work more than we have to. when this year has passed i think id like to work less. maybe sooner if we can afford it. well see.

3 kommentarer:

Ida sa...

jag dör, hon är så rolig! och så söt hon var på bilde för ett år sedan. lilla skrutten.

Tea-Louice sa...

Hmm. Jag har haft nio veckors semester och det känns nästan som man varit borta ett år. Jag har också lite panik när jag vaknar på morgonen.

Som tur är ska jag jobba två dagar i min ateljé!!!!

lisa sa...

det är alltid jobbigt att komma tillbaka och jag gissar att det tar ett tag att vänja sig

lyckans dig som får vara i ateljén!