livet har sin gilla gång

jag jobbar jag. det går fortfarande bra. har haft en del att göra. fortfarande inte tillräckligt för att jag ska vara nöjd men ändå något.

men jag bär på en sorg. den ligger liksom lite bakom allt det andra och gror. vill gråta men det blir liksom aldrig tillfälle. mycket beror nog på att jag saknar henne. hon den fina personen som lär sig nya saker hela tiden. hon vet vad både flyplanet, bilen, ankan och kaninen säger. mamma betyder alltifrån plocka upp mig till jag vill läsa en bok. hon har börjat säga titta eller en variant av det och gigga. gigga har vi inte riktigt koll på men något fint betyder det nog.

och jag går till jobbet. jag missar allt det här. och det gör ont. är jag konstig då? alla andra mammor jag känner tycker att det är skönt att jobba igen. det tycker väl jag också till viss del men nog skulle jag hellre vilja vara hemma.

idag är det lördag och jag stressar över allt som vi borde göra för att ta vara på den korta tid vi har tillsammans på bästa sätt. det känns fel.

im working. it still fine. have had a bit to do. not enought for me to be satisfied but still.

but i carry a hole in my heart. its behind and in between everything else. want to cry but theres never time. much cause i miss her. the lovely person that learns new things all the time. she can sound like a plane, car, duck and rabbit. mamma means anything from pick me up to read me a book.

and i go to work every day. i miss all of this. and it hurts. am i strange? all mothers i know are happy to be back at work. so am i to some extent. but id rather be home.

today is saturday and im stressed out about all the things we should do to make the most of the short time we have togethere. and it doesnt feel right.

need i say more

jag jobbar. och bebis är hemma med maken. hon kan klättra. ikväll satt hon på köksbordet när jag kom in. vad gör man. hon är galen.

det är bra på jobbet. trevliga människor och bra kontor. trots det vaknar jag tidigt tidigt med ångest. imorse vaknade jag fem och till slut gav jag upp och stack ut och sprang. det blev lite bättre. men bäst blev det sedan jag cyklat in till jobbet och satt på min plats.

men allra helst skulle jag vilja vara hemma. med bebis och maken. varför jobbar vi. eller snarare varför jobbar vi mer än vad vi egentligen behöver. när det här året passerat vill jag nog ner i tid lite. kanske innan om vi har råd. vi får se.

im working now and babys is home with her dad. she can climb. tonight she sat on the kitchen table when i came in the room. shes crazy.

its good at work. nice people and a nice office. despite that i wake up really early in the mornings with massive anxiety. this morning i woke up at five and finally surrendered and went out for a run. but it wasnt all good until id biked in to work and sat at my desk.

but most of all id like to be at home. with baby and husband. why do we work. or why do we work more than we have to. when this year has passed i think id like to work less. maybe sooner if we can afford it. well see.

näst näst sista dagen

bebis för precis ett år sedan.

idag är det lördag och på måndag börjar jag jobba. jag är fylld av sorg spänning nervositet och förväntan. vill gråta lite. sen känner jag mig lite vuxen en stund. usch hur kommer det att bli. det är helt klart dags för bebis att få vara med sin pappa. inga tvivel kring det. men ska jag jobba. jag som är så bra på att vara hemmamamma.

fast egentligen är det nog bra för mig att jobba. få lite nya intryck. nu vet jag i alla fall vad jag ska jobba med. de ringde till slut igår eftermiddag. jag får jobba med nästan samma sak som innan. bara inte i chefsposition. och jag är faktiskt inte ledsen för det. mest glad. och lite rädd för hur det kommer att bli. det där att leva i baravuxenvärlden igen.

vi var inne på söder och jag kände mig utanför tills vi kom till en lekplats. då kände jag att jag var i mitt rätta element. knasigt.

har genom imolly hittat en fantastisk blog. simply breakfast. bara en massa fina bilder på vad personen äter till frukost varje dag. underbart.

today is saturday and monday i go back to work. im filled with sorrow excitement nervousness and anticipation. want to cry a bit. than i go back to feeling like an adult. oh whats it going to be like. ive been home for 15 months now. no doubt in my mind that baby should be home with her dad. but am i really supposed to be working. im pretty good at being a stay at home mom.

yesterday i finally found out what ill be doing. its pretty much the same as before. just not as a manager anymore. and im not upset about that. mostly glad and a bit scared of what its going to be like.

found a fantastic blog through imolly. simply breakfast. its fantastic. well worth a visit.

galen bebis

bebis har blivit en annan person den senaste veckan. hon fräser och skakar på huvudet åt det mesta. dessutom har hon börjat klättra. är det inte uppå toaletten så är det på gunghästen eller hennes bil. och finns inte de till hands kan man ju alltid använda lådorna i köket som klätterställning. absolut livsfarligt. men än så länge har det gått bra. bara en liten fläskläpp. med vad gör man. helst vill jag bara skratta för hon är ju ganska söt men det känns inte särskilt konstruktivt i längden. några tips?

vi gjorde en långweekend helgen som var. väldigt mysigt. först linköping sen ödeshög och åsa. sen göteborg och sist lidköping. det gick väldigt bra att åka bil med bebis. vi tajmade hennes sov väldigt bra. och i göteborg var det fest. där bor hennes första bästis. de är så jämna i både humör och utveckling att det är en ren fröjd att se dom tillsammans. bebis var arg när vi kom hem. vem skulle hon nu leka med. bara oss. så tråkigt.

nu är jag på gardinjakt. vill ha ett par röda med vita prickar till bebis rum men de enda jag hittar kostar multum. inte kul. jag förtsätter leta.

på måndag börjar jag jobba. men vet inte med vad. väldigt spännande och lite läskigt också så klart. vi får se.

baby has changed this last week. she sputter and shakes her head at almost everything. and shes climbing everything. from the toilet to her rocking horse to the kitchen cupboards. very dangerous. and all i want to do is giggle but that doesnt feel very productive for the long haul.

weve been for a long weekend brake to see friends. we stayed in gothenburg with babys best friend and they had so much fun. you could tell they really enjoy eachothers company.

now im on a curtain hunt for babys room. red ones with white dots.

monday i go back to work. dont know with what yet. very exiting and also a bit scary. well see.