på väggen

till slut fick trycket från eva juliet sällskap. finfint sådant om jag får säga själv. små nyfödda fötter. ett par systrar. och en morsdagsteckning. det är så fint att ett hem får komma på plats under åren. att saker kan läggas till och tas bort. och att det fortfarande är en enhet. hemmet. jag älskar mitt hem. får alltid ro i själen när jag kommer hem efter att ha varit borta ett tag. färgerna och allt. vårt hem.

a wall in our home. the print from eva juliet now has company from some treasured photos and a drawing.

klädda klädnypor

igår kom lusten helt plötsligt tillbaka. edith klistrade löv i kort som hon ska skicka till sina kompisar och jag klistrade tyg på klädnypor. edith har ett snöre i sitt fönster där hon hänger upp diverse konstverk. nu har hon fina klädnypor att nypa fast konstverken i.

finally the desire to create has come back to me. this was just a small project but still. now edith has pretty dressed clothespins to hang on her window string.

barnvälsignelse

idag har vi haft barnvälsignelse för viola. i kyrkan fast utan dop. så får hon själv välja när hon blir stor om hon vill döpas eller inte. det gick jättebra. hon var en liten solstråle. som alltid. 

efteråt bjöd vi på boef bourgignon prinsesstårta och kongresser. 

så var den här helgen också slut. förstår inte var all tid tar vägen. jag är inte alls glad för att rutinerna är på plast igen. jag tycker tiden susar förbi alldeles för fort då. sommaren var bättre. när man kunde göra vad man ville när man ville. och hela familjen fick vara med. nu ska det passas tider åt höger och vänster. aktiviteter ska passas in i ett redan trångt schema. men som thomas sjödin sa i sitt vinterprat. livet består ju mest av tisdagar och torsdagar. det är det vanliga som är det viktiga. 

och astern har jag planerat själv från frö. nu har jag en hel drös på balkongen. så underbart med färgglada blommor så här när hösten nalkas utanför.